20 Januari
Den här veckan har jag totalt tagit slut alltså. Jag har ingen energi kvar känns det som. Igår stod vi och pratade inför 9orna, om varför de ska välja Nv, att det inte alls är lika hemskt som alla tror, att det är fullt möjligt att klara av liksom. Men när jag tänker tillbaka på tiden som gått, har jag ändå börjat förstå att det har fan inte varit lätt. Som vi har kämpat, men man glömmer oftast bort den där kämpar biten eftersom man hela tiden måste ladda om för nästa grej. Man får inte tänka efter, det är nog därför man inte minns det jobbiga under de här åren. Fyfan vad bra vi har varit!
Det är först nu jag helt tagit slut, efter allt planerande för att få ihop alla dagar med plugg, träning och vänner så är det nog inte så konstigt heller, och inte nog med det nu har man ju istället massvis med nya saker man måste lösa, väldigt viktiga sådana också. Pluggas till körkortet, satsa på projektarbetet eftersom det inte blev så mycket under hösten, hitta bal+student klänning, söka sommarjobb både här och i göteborg?, bestämma om jag ska plugga vidare till hösten eller inte, och till vad i såfall? Om inte, vad ska man göra då? Ja njuta av ett år utan plugg, helst någonstans där solen lyser.
Kanske skulle man gå och gömma sig under täcket från allt det här? Jatack, dock är det ju ännu tyngre att gå upp när man vet vad som väntar. Bestämde mig tillslut att jag var tvungen att skära ner på någonting för stunden, och det fick bli fotbollen. Det funkar inte för mig att träna ca 2½h 4-5 gånger i veckan just nu, klarar inte av den stressen längre, men kommer säkert finnas mer tid framöver.
Det finns dock en sak som lyser upp mitt liv just nu :), du får mig att le som ingen annan.
och den här låten såklart, godnatt!
