Yes, It is love!
Läste just Stigs (saras) blogg och kände att jag var tvungen att göra ett liknande inlägg om vårat fantastiska lag. På ungefär ett år, ja från att den här säsongen började tills dess slut som vi börjar närma oss tycker jag att vi har kommit så otroligt mycket närmare varandra. Jag insåg det igår på träningen faktiskt. Som avslutning skulle vi alla skjuta varsitt skott på Mats som stod i mål och Kjell tog nöjd en boll han med och lade den framför våra. När det var hans tur la han en kylig bresida vid stolpen. Hur nöjd som helst sprang han skrattande runt oss med armarna rakt upp och ögonen bara lyste.
Det går som inte att förklara, men ni fattar vad jag menar eller hur? Det finns som alltid en lycka där i allt vi gör tillsammans, vi ger varandra den där extra positiva energin som alla behöver och det är det jag tycker har växt fram mer under det här året.
Nej nästa helg blir det lagfest, och det kommer bli hur grymt som helst.
